Tillväxt inom den kreativa branschen
Våra mål för valperioden 2023–2027
Målen för Teosto, Finlands Tonsättare, Finlands Musikskapare och Finska Musikförläggareföreningen för valperioden 2023–2027
Vårt mål är ett Finland där musikens värde är allt större för individer, företag och hela samhället!
Musik är en styrka som producerar betydande tillväxt, välbefinnande, enhetlighet och delaktighet för samhället. Den sprider sig snabbt över gränser och stärker skapandet av allt fler innovationer, sysselsättning och hela landets internationella konkurrenskraft. Musik utnyttjar nya tekniker och säkerställer samtidigt att den mänskliga kreativiteten blomstrar. Den stöder såväl individens utveckling som samhällenas livskraft och är en betydande bransch även inom bekämpning av utslagning och diskriminering.
Finland är bland de fem sämsta länderna i EU vad gäller kulturens andel i statsbudgeten. Att höja kulturbranschens finansiering är en investering som förbättrar samhällsekonomin och välbefinnandet. Målet är att höja den kreativa branschens andel av BNP till samma nivå som det europeiska genomsnittet (4,4 procent). Detta innebär att mervärdet som kulturbranscherna producerar för samhällsekonomin höjs från det nuvarande 6,5 miljarder euro till 9 miljarder.
Inkomstbildningens splittrade natur orsakar många problem för upphovsmän inom skapande yrken. I Samband med reformen av den sociala tryggheten måste man i synnerhet beakta ställningen av konstnärer och andra personer som utför skapande arbete. Musik är ett riktigt jobb och möjligheter att utöva
sitt yrke måste garanteras för dess professionella upphovsmän.
Den kreativa branschen och särskilt musikbranschen led av coronavirus-pandemin på ett sätt som aldrig tidigare skådats. Deras tillväxt-, sysselsättnings och exportpotential är dock enorm och denna potential måste tas i bruk på ett övergripande sätt som samarbete mellan olika ministerier.
Musik producerar ekonomisk vinst för otaliga aktörer. I och med att tekniken utvecklas lyfts rättvisa spelregler för upphovsmännen och jämlika förhandlingskonstellationer som centrala frågor. Trots att största delen av innehållen delas snabbt och smidigt på digitala plattformar är det fråga om egendom som inte kan användas utan behöriga licenser och ersättningar.
Läs mer om målen för valperioden
Finansieringen av konst och kultur ska höjas i statsbudgeten till en procent
av budgetens samtliga utgifter före 2027. Samtidigt måste man säkerställa finansieringens kontinuitet och förutsägbarhet. Ingen bransch kan växa och förnyas om den kontinuerligt är tvungen att kämpa om sin basfinansiering.
Särskilt det fria fältet måste beaktas vid allokeringen av ytterligare resurser. För att påskynda musikbranschens återhämtning och säkerställa dess mångfald måste resurser kanaliseras direkt till gräsrotsnivån bland annat via Musiikin edistämissäätiö.
Kompensationen för privatkopiering ska reformeras och dess belopp etableras som minst 11 miljoner euro. Det är fråga om en ersättning för att varje medborgare får kopiera verk för eget bruk som betalas till alla som utför skapande arbete. Ersättningen är också en väsentlig del av den finska kulturens stödsystem, konstnärernas inkomstbildning och den mångsidiga kulturproduktionen.
Den sociala tryggheten måste på ett allt bättre sätt beakta kombinationen av olika former av utkomster och övergångarna mellan dessa former. Frilansare har varit i ett särskilt svårt läge inom kulturbranschen. De rör sig i gränsområdet mellan arbetstagare och företagare där gränsdragningen ofta orsakar besvär.
Samordningen av lönearbete, företagande och andra stödformer måste underlättas. Reformen av den sociala tryggheten och FöPL-reformen måste beakta mångfalden bland musikbranschens upphovsmän och lyssna på aktörerna inom branschen då reformerna förankras. Konstnärer som arbetar som företagare, som löntagare och med understöd försäkras för stunden enligt flera pensionslagar, och på grund av detta förblir social- och pensionsskyddet splittrat. Man bör skapa möjligheter att kombinera försäkringar och försäkra allt konstnärligt arbete inom ett enda system.
Konstnärernas utkomstskydd för arbetslösa kräver tydlighet och enhetlighet. Vid arbetslöshet måste bedömningen av de arbetskraftspolitiska förutsättningarna ske på ett enhetligt och förutsägbart sätt. AN-byråernas tillämpningsanvisningar ska göras mer enhetliga och kunskaperna om musikbranschen förbättras.
Regeringen ska ge riksdagen en kulturpolitisk redogörelse där ärenden som gäller de kreativa branscherna tas i beaktande på ett omfattande sätt. Med tanke på branschens utveckling är det centralt att man har en gemensam uppfattning om både det nuvarande läget och framtidens riktlinjer. Dessutom måste hela branschen delta i processen.
Ett tillväxtprogram måste genomföras för att påskynda kulturbranschens tillväxt. Detta innebär stimulerande åtgärder, konkreta pilotförsök och nya typer av finansieringsmodeller. Tillväxtavtal för de kreativa branscherna bör utvidgas så att det omfattar även musikbranschen och då bildas det en kontinuerlig dialog mellan den offentliga sektorn och musikbranschen. Branschens finansieringsinstrument och stödsystem bör utvecklas så att de på ett bättre sätt motsvarar företagsverksamhetens särdrag inom de kreativa branscherna.
De kreativa branscherna ska identifieras som en del av samhällsekonomin.
Konst- och kulturbranschens statistik- och informationsgrund måste stärkas, undersökning förknippad med branschens slagkraft likaså. För att den kreativa branschens tillväxtpotential ska identifieras måste man följa de kreativa branschernas utveckling och tillväxt vid sidan om andra branscher inom näringslivet.
Upphovsmännens egendomsskydd ska säkerställas både i Finland och på EU-nivå. Lagstiftningen ska stödja ett system som grundar sig på stark upphovsrätt och avtalande. Man måste hålla fast vid upphovsrättens grundläggande principer: upphovsmannen ska ha en möjlighet att bestämma om användningen av sina verk och få en behörig ersättning för denna användning.
Enhetliga spelregler på den europeiska innehållsmarknaden. Kreativt innehåll, att skapa det och att konsumera det följer inte nationalstaternas gränser. Därför bör man sträva efter enhetlighet i EU och särskilt i Norden vad gäller regleringen av dessa. Detta gäller såväl upphovsrättslagarna som till exempel maximistraff för upphovsrättsbrott.
Även lösningarna gällande beskattningen av upphovsrättsintäkter ska uppnå en konkurrenskraftig nivå. Endast på detta sätt kan vi garantera finländare som utför skapande arbete jämlika möjligheter i en allt mer internationell och teknikbaserad verksamhetsmiljö.
Mer information
- Iiris Suomela, chef för intressebevakning av musikens kreativa primärproduktion, tel. 050 524 4778,
iiris.suomela@teosto.fi - Vappu Aura, kommunikations- och marknadsföringsdirektör, Teosto, tel. 050 560 4450, vappu.aura@teosto.fi
- Vappu Verronen, verksamhetsledare, Finlands Tonsättare, tel. 040 500 5905, vappu.verronen@composers.fi
- Pauliina Lerche, ordförande, Suomen Musiikintekijät, tel. 040 736 3529, pauliina.lerche@musiikintekijat.fi
- Jari Muikku, verksamhetsledare, Suomen Musiikkikustantajat, tel. 040 719 7480, jari.muikku@musiikkikustantajat.fi